Hur huvudbonaden såg ut varierade mellan olika delar av landet och efter modets växlingar.  Den stickade mössan var vanlig bland männen i hela landet. 1820 blev skärmmössan modern både bland bönder och hantverkare och den första modellen hade franskt ursprung och kallades för kaskett, det franska ordet för skärmmössa. Den var tillverkad i svartbrunt eller grönt skinn.  Den äldsta kända typen  av hatt hade en låg rund kulle och vida brätten. 
På 1760 talet började de tidigare hattformerna ersättas av den höga cylindiska hatten med små brätten.  Den höga hatten användes vid alla högtidliga tillfällen och kallades ofta kyrkhatt.

 [källa: Centegren. Kirvall, Folkdräkter. förr och nu]
folkdrakt@hotmail.com  2000
Bilder: Christina Hemström

  Huvudbonader



Inom alla samhällsklasser har huvudbonaden varit en viktig del av klädedräkten. Det var ofta kvinnans status som visades med huvudbonaden. De gifta kvinnorna bar alltid håret uppsatt medan de ogifta kvinnorna kunde ha håret utslaget. Vid högtider hade även de ogifta kvinnorna håret uppsatt. 
Att sätta upp håret var ett tecken på att en flicka uppnått vuxen ålder. Bindmössan var  en av de vanligaste huvudbonaden bland de svenska allmoge
kvinnorna i över 100 år.